Vad var det vi sa? Det är oroväckande att så många trads verkar kasta in handuken nu när Benny 16 försöker lura in katoliker i sin "über-kyrka". Denna artikel skrevs i maj 2005 och Muto proprio Summorum Pontificium släpptes i juli 2007. Artikelförfattaren har alltså varnat oss i två år. Ändå verkar många springa likt lämlar utför ett stup. Denna artikel har publicerats i Adoremus men det kan vara värt att ta den här igen.

Vad vi kan förvänta oss av Benedikt XVI

20 maj, 2005

Kära läsare,
Det nya valet av fader Joseph Ratzinger till ”påve” Benedikt XVI, konciliekyrkans nya huvud, är ett tecken på början av en ny era. Nästan 40 år efter det andra vatikankonciliet, och drygt 46 år efter valet av kardinal Angelo Roncalli till Johannes XXIII, måste den konciliära Novus Ordo-kyrkan, för att slutföra sin seger över den Katolska Kyrkan, nu gå in i sina sista stadier för att fullfölja sitt orättfärdiga arbete, dvs. upprättandet av en universell one-world religion, under förevändningen av mänsklig värdighet, som har övergett allt som är utmärkande romerskt katolskt.

Katolska traditionalister har hittills utgjort det sista större motståndet mot nykyrkans fullständiga förgörelse av katolicism. För att fullständigt och framgångsrikt kunna implementera den Nya Religionen, måste Novus Ordo-kyrkan därför en gång för alla bryta ner det traditionella katolska motståndet. I vad som följer redogör vi för vad vi tror att Benedikt XVI har planerat för att får till stånd den traditionella katolicismens död. Vi gör er uppmärksamma på dessa betraktelser idag, innan planen verkställs, så att ni vet att akta er för de stora faror som ligger framför oss och känner igen dem för vad de är när det sker.

1) Benedikt XVI kommer att försöka krossa det traditionella katolska motståndet inte genom att angripa det, utan genom att neutralisera det: han kommer att försöka att underminera dess existensberättigande.

2) Allt eftersom tiden går, kommer Benedikt XVI att vända in och ut på sig själv för att visa sig som konservativ, t.o.m. traditionell; han kommer att göra allt i sin makt för att försona sig med och fullt regularisera St. Pius X:s prästbrödraskap och liknande traditionella grupper. Han kommer tillåta alla Novus Ordo-präster att läsa den traditionella mässan och kanske t.o.m. befalla att den traditionella mässan läses regelbundet i varje Novus Ordo-församling (denna återinföring av den traditionella mässan i det alldagliga församlingslivet är helt och hållet oumbärligt). Han kommer att snärja välvilliga men förvirrade och krigströtta traditionalister genom att låta dem ge uttryck åt sina tvivel angående Vaticanum II och den nya mässan och fullt acceptera deras reservationer vad gäller dessa. Det kan tänkas att han t.o.m. reformerar den nya mässan till en mer konservativ liturgi. Han kommer att säga att tiden är inne för att hjälpa och trösta den fraktion i Kyrkan som har marginaliserats och försummats så länge, nämligen traditionalisterna. Han kommer att låtsas vara öppenhjärtig och tolerant mot dem och göra allt i sin makt för att regularisera deras status, med det slutgiltiga målet att göra alla traditionalister en del av Nykyrkan, underförstått under baneret ”enhet i mångfald”.

3) Efter att ha regulariserat och fullt accepterat de f.d. traditionella prästbrödraskapen, och kanske t.o.m. upprättat en apostolisk administration för dem, kanske Benedikt XVI kommer att sträcka sig till att viga nya präster till dessa traditionella grupper. Detta kommer att förarga ultramodernisterna men samtidigt blir det ett stort nederlag för traditionell katolicism, ty prästvigningarna kommer inte att vara giltiga. De kommer inte att vara giltiga eftersom Benedikt XVI inte är en biskop. Joseph Ratzinger, Benedikts riktiga namn, prästvigdes 1951, men hans ”biskopsvigning” skedde 1977 där den nya vigningsriten promulgerad av Paulus VI 1968 begagnades, en rit som klart och tydligt är ogiltig eftersom orden i den episkopala konsekrationen förändrades till den grad att de inte längre ger uttryck för vad som sker i vigningen av en katolsk biskop. Mot detta har Leo XIII klart och ofelbart lärt att en formula som inte ger uttryck för den nåd som den meddelar är oförmögen att skapa ett sakrament: ”Den ’form’ kan följaktligen inte betraktas som lämplig eller tillräcklig för sakramentet som utelämnar vad den i huvudsak borde ge uttryck för” (bullan Apostolicae Curae, 1896). Därför är Benedikts alla vigningar ogiltiga. Följaktligen kommer det inte att ha någon betydelse hur många ”traditionella präster” han kommer att verka viga, ty alla ”mässor” de kommer att läsa kommer att vara ogiltiga. Ändå kommer ingen av de f.d. traditionalisterna när försonade med Rom att våga tala ut mot detta, för de kommer nödvändigtvis att erkänna Benedikt som Roms biskop, och det är naturligtvis absurt att erkänna någon som Roms biskop och samtidigt hävda att han inte är en biskop. Allt detta kommer att ske medan de sista få överlevande biskoparna som utnämndes av Pius XII dör ut.

4) Benedikt XVI kommer att verka konservativ och traditionell inte bara i ord utan även i handling. Han kommer att exkommunicera de mer uppenbara ultramodernisterna i Novus Ordo-kyrkan. Han kommer att slå ner på vänsterdissidenterna som är mot hans Novus Ordo-läroämbete. Han kommer inte att tolerera öppet homosexuella organisationer som gör anspråk på att vara katolska, såsom ”Dignity USA”. Han kommer kanske att provocera fram en schism med ”kardinal” Roger Mahony i Los Angeles för att få folk att tro att han, Benedikt, är en renlärig antimodernist, den ”store påven” som ”räddar Kyrkan”, och att Mahony och Co är liberaler och modernister. Han kommer orubbligt att vara emot abort och eutanasi – och dödsstraffet.

5) Benedikt XVI kommer att vara mycket framgångsrik i detta strävande. Han kommer att vara framgångsrik därför att många traditionalister är trötta på att kämpa. De är utmattade av striden. De kommer att välkomna illusionen av en ”traditionell påve” som äntligen ”återupprättar Kyrkan”. Benedikt kommer att utnyttja detta unika tillfälle.

6) Men allt detta kommer att vara en fasad. Den kommer endast att tjäna ett syfte: att locka den trogna katolska återstoden till Nykyrkan och göra ogiltiga de sista giltiga sakramenten av den romerska riten, samtidigt som de sista katolska biskoparna dör ut. Denna taktik kommer att visa sig vara ytterst slug och framgångsrik, ty det finns inget bättre sätt att förgöra traditionalism än att till synes instämma i dess varje krav. Således kommer de att lyckas bedra nästan alla, men inte precis alla, vilket är omöjligt (se Matteus 24:24). De få trogna katolska själar som då fortfarande har vägrat att gå med i Nykyrkan kommer att vara enkla att ta itu med, ty de kommer att vara ytterst fåtaliga. De kommer att marginaliseras, förvisas och förföljas på ett sätt som är utan motstycke. De kommer att kränkas genom tillmälen som ”extrema högergalningar” och ”rabiata fundamentalister” som är ”mycket kärlekslösa” och ”aldrig kan vara nöjda”. De kommer att stämplas som den Katolska Kyrkans fiender, fastän de är den konciliära Nykyrkans fiender. De kommer att likställas med anhängarna till David Koresh-sekten. De kommer att stämplas som rester från inkvisitionens och häxbränningarnas dagar. De kommer att stämplas som antisemiter. Det är fullt möjligt att tidskrifter som tidigare var traditionella kommer att ansluta sig till förföljarna. När väl detta har lyckats, kommer allting att vara på plats; det sista skedet i den stora förföljelsen av den heliga Katolska Kyrkan kommer att ta sin början.
Be därför mycket, ty Novu Ordo-hierarkin kommer att vara snabb med att krossa katolicismens sista utpost, den sista fästningen som de än så länge inte har lyckats att rasera. ”De [de troende] måste be framför allt för att mörkrets kyrka skall lämna Rom,” rådde den saliga Anne Catherine Emmerich den 25 augusti 1820 (citat i Catholic Prophecy, Yves Dupont, TAN Books, s. 64). Så bli inte förvånade om detta kommer att ske. Vi säger detta i förväg (Nya artiklar som bekräftar dessa förutsägelser kommer att markeras med ”SWTYS” – ” See, We Told You So”). De återstående sanna katolikerna kommer hur som helst att uppmuntras av det faktum att ”katoliker som förblir Traditionen trogna, även om de reduceras till en handfull, är Jesu Kristi sanna Kyrka” (St. Athanasius), och att Vår Fru av Fatima lovade att ”i slutet kommer mitt Obefläckade Hjärta att segra.”

Vår Fru av Fatima, bed för oss.
St. Pius X, bed för oss.
Jesu allra heligaste hjärta, förbarma dig över oss

 

Home